Aj då, aj då, aj då... nu kom matte på mig med tassen i syltburken. Eller rättare sagt i fågelbordet. Hon fick syn på mig genom fönstret. Inte hade jag tänkt mig att hon skulle titta ut genom fönstret just då. - Förargligt som attan !
Ja ja ja, jag ska flytta på mig. Men, jag tänkte faktiskt inte... Tro mig, nu blev det bara så här... Och jag har ju faktiskt inte gjort något. - Va? - Ja, men det var ju faktiskt jätte länge sen jag tog en fågel sist!
Bara gnäll, tjat och förmaningar. - Jag drar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar