Idag tog jag mod till mig och följde med matte på hennes promenad.
Normalt brukar hon gå i riktning mot dom läskiga vägarna, där det finns bilar och barnvagnar och sånt. Vid dom tillfällena följer jag bara med två granntomter bort. Men idag ville hon nog att vi skulle umgås, för hon vek av på den lilla lilla vägen som leder till skogsdungen. Och i skogen känner jag mig rätt trygg.
- Jag blev så glad, att jag inte kunde låta bli att fara upp i grannarnas äppelträd på vägen dit.
Mycket pinnar och grenar är det i skogen och det är mycket ljud. Här gäller att vara vaksam. - Det är långt hem till tomten och tryggheten.
Men jag litar på min matte och skuttar glatt med i hennes fotspår hela tiden. Känner mig nästan som en hund, hon behöver inte ens ropa på mig. Kanske är jag lite osäker i alla fall. - Bäst att hålla sig i närheten hela tiden, så att hon kan skydda mig.
Nu undrar jag lite över var vi egentligen är. Bäst att hoppa upp på den här höga stenen så att jag kan få en överblick. Det känns som om vi är en bit hemifrån och man vill ju inte fullständigt tappa kontrollen.
Vi katter ha ju bra lokalsinne och självklart vet jag var vi är. Jag har inte tappat bort mig! Tror jag. Hoppas jag.... - Matte, är du här någonstans !
- Hjälp vad var det!
Nu är det något läskigt som låter!
Någonstans kör någon med en maskin av något slag. Och jag som hatar sånna ljud. Lika mycker som dammsugaren.
Nu vill jag bara fly..... men matte pratar så där snällt med mig och jag tror att hon säger att det inte är farligt. Jag väljer att tro på henne. Dessutom verkar hon ha valt en riktning som går hemåt. Okej Cayley, (ja, jag pratar med mig själv) behåll lugnet, nu promenerar vi mot tryggheten.
På väg hem!
Nu känner jag nästan igen mig och blir en stor tuff katt igen.
Titta vad jag kan.... Jag kan balansera på smalaste staketet i hela Bromma kyrka.
Nu när jag har skogsdungen bakom mig och trygga tomten och huset nästan i sikte, är det läge att stila lite.
Fast... det gäller att fokusera.
En tass i taget. Svansen fixar balanser.
K o n c e n t r a t i o n.
- Jag grejade hela staketet, så klart.
När vi kom hem busade vi lite på tomten. Borta bra, men hemma bäst.
/ Gosiga tassar
Cayley
